Classykanes

Jag känner bara att jag vill förklara en sak.
Det är inte så att jag tänker sluta att skratta
eller sluta publicera humoristiska inlägg.
Jag behöver få skratta,måste kunna glädjas åt saker.
Men jag måste lyssna på mig själv när jag mår dåligt
eller är ledsen så att jag inte kväver den känslan
för att få bort den.Utan pratar ut om det istället.
Det händer att jag skrattar när jag tycker att någonting
är roligt,det händer att jag gråter när jag tycker någonting är sorligt.
Man är inte känslokall bara för att man skrattar,när något sorligt pågår i ens liv.
och när man borde vara ledsen.

Jag är bara så oerhört tacksam för mina
underbara och fina vänner utan dem eller deras
stöd finns det ingen chans att jag hade klarat av någonting.


Kärlek,
Cecilia.